Astrid Lindgrens Värld

Jag har varit på Astrid Lindgrens Värld en gång tidigare.
Det var sex år sen, Ruben var fem år och Bertil hade just fyllt ett, just den dagen var det trettiotvå grader varmt och all time besöksrekord.
Jag lovade mej själv att aldrig åka dit igen.
Men med ett sagoälskande barn och samtidig pandemi som ger besöksbegränsning och oträngsel, så tog jag tillbaka det.
Om jag någon gång igen ska åka, så är det i år.

Och jag fick rätt.
Ingen trängsel någonstans, folk fick bara sitta på små vita prickar framför scenerna, en person per prick.
När vi slog oss ner framför Mattisborgen visste vi att ingen kunde sätta sej framför och förstöra utsikt för 125 centimeter pojke.
Vi kunde välja skuggan längst bak i Törnrosdalen och ändå se bäst av alla.

Och pojken, som var så besviken på Bullerbyn igår, var ett själaglatt rus av lycka idag.