Idag: Lägre, men ändå fortsatt feber, och tacksamt vertikalläge.
Och när så julpyntsorken sätter in, då släpper jag alla föreställningar om ett sparsamt pyntat hem och låter honom gå loss med toarullesnögubbar och blinkande batterihistorier bäst han vill.
Kolla HÄR mamma, här är ju denna julgranen med kulorna! Det är den FINASTE av allt jag har.
Som sagt.
Gå loss min unge.
Du bor här.

Den här lille febertussen.
Han har inte rört granatäpplet han ville ha, trots att jag skalat och pillat och lagt alla i en skål.
Då är han är sjuk på riktigt.

Eldar värmer, Fiskmåzar spelar och Herman Rydsten har stått hela gårdagskvällen och rullat braständare och doppat dem i stearin.
Nu säljer han dem på gården bredvid måzfans och pickande hönor.
Andra dagen av julmarknad och vis av gårdagens öppendörrsplacering har jag idag tredubbla ylleunderställ på mej, alla jag äger.
Värme, kartor och kompisar.
Och när dagen är slut har ni handlat ihop till niotusentvåhundra kronor till Sjöräddningen i Bua.
Tack!

Första ljuset tänt och Bertil tittar länge på lågan.
Det är jul nu, säger han. Igår var det höst, idag är det jul.

Sen skriver Sigge och Bertil en första synopsis till sin egen julkalender med arbetsnamnet Tomtens försvinnande, samt spelar in ett pilotavsnitt med mobilen.
Fina tider väntar.

Här är dom, årets nygjorda kartteckningar.
200 kronor styck på Jul på Båle.
Alla pengar jag får in på marknaden går till Sjöräddningen i Bua.

Kartteckningarna är klara, marschallerna är tända, stjärnorna är upphängda.
Det småregnar över vår julmarknad, men Daniels smidesbrasor värmer, såväl som Karins vintermumma och Kvarnbageriets lussekatter.
Camilla säljer slut på alla sina kransar innan nån hinner blinka, och Bua Beach Brewerys hela lager av såväl öl som julmust försvinner iväg.
Dom kommer inte tillbaka imorgon.
Men vi andra!
Maries keramik, Karins Livlig-produkter, Daniels trä- och metallgrejer, Fredriks plånböcker och armband, Vanjas raggsockar.
Oksana från Ukraina säljer egengjorda smycken, Miranda hänger fram nya klänningar för FGL och såväl klockan 12 som 14 kommer dessutom Fiskmåzkvintetten och spelar!
Vädret ser inte bättre ut tyvärr.
Men ändå, välkomna!

Och, finast idag:
En tjej kommer fram till mej, säger att det var för mina kartors skull hon åkte hit idag, och köper tre stycken.
Så in i bomben hjärteglad.
Och det blir nog Sjöräddningen i Bua också, som kommer få alla pengar jag får in.

Lillpyntarens mecka är här.
Det är fredag före första advent och stjärnframtagardags.

Ett feltryck i kameran blev ett formaterat kort istället för en raderad bild.
Skräcken att det ska hända.
Sist var det på weekendsemester på Marstrand.
Nu var det “bara” en gullig morgonbild på två frusna nyvaknade skolungar innan frukost, samt dokumentation av det sista pillet innan helgens julmarknad, timmar av numrering och signering.
Jag körde det formaterade kortet i Disk Drill, och Disk Drill hittade de förlorade bilderna.
Dock ville jag inte betala 1184 kronor för att få tillbaka dem i fullstorlek, så jag nöjde mej med att screenshotta de suddiga här-ser-du-vad-vi-hittade-bilderna, och spara pengarna tills jag råkar formatera nåt viktigt.
Må det aldrig hända.

Snön har smält bort men alla är hemma.

Tusen hål i nacken.
Åtminstone nån gång per år.

Och inkommande snöfall från Äva.

Såna här snöfallskvällar får man vara uppe och ute längre än läggdags, det är sen gammalt.

Det här är ändå livet.

På Varbergs Teater hoppar Jonny Dyckert och Hyvel-Bengt in på Oscar Pistorius-ben och lär en (pinsamt) liten skara lördagsfirare allt om Påsköns statyer, den onde kejsaren Qin Shi Huangdi, och Alfreds Nobels olyckliga sprängning av sin bror till uppfinnaren av vindrutetorkarna, piraten Anne Bonny på de sju haven, samt Thor Heyerdals lite mindre sjöröviga vassbåtsresa.
Och ser man på maken, Bertil kliver upp på scen och spelar såväl:
-Slav som blir inmurad i kinesiska muren
-Provspängare av dynamit i Alfred Nobels labb
samt
- Mary Anderson, kvinnan som körde runt i ett regnigt New York och snilleblixtade fram världens första vindrutetorkare.
Hyvel-Bengt styr honom fram och tillbaka, fram och tillbaka över scen på en rullande tunna.
Alltihop till tonerna av Bohuslän Big Band, ett tretton man starkt storband.
Så sjukt bra alltihop.
Och hur många var vi i publiken, trettio kanske?
En sån här pärla, och dessutom gratis, synd att inte fler hittade hit.

Men det fanns iallafall en som var glad över typiskt småskalig konkurrens om scenframträdandena.

Blå slingan, fredagssolsken och lä bakom klippor.
Fiskebåtarna dunk-dunk-dunkar ut, dunk-dunk-dunkar in.
En kör i cirklar mitt i gattet.
Huggormarna har krupit under jord, isen har lagt sej på pölarna.
Mera minus.
Mera ljus.

Idag är elen dubbelt så dyr som igår.
En krona kilowatten.
Imorgon kostar den två.

Novembermörkt och dystert, mörkret börjar falla redan vid halvfyra, idag försvann solen bakom vattentornsträden redan vid halvtre.
Utehäng är givet helgerna nu, och då gäller det att vädret är med oss, alla båtar är ordnade och innebandyschemat är glest.
Eller.. glest?
Att innebandyschemat är snällt, kan vi säga.

Efter middagen går Elis och Bertil rakt in och sätter sej framför brasan.
Tysta sitter dom där och bara stirrar in i elden.
Förhäxande lågor.
Som vid en lägereld i skogen.
Men… november ger oss inte mycket skogstid.
Åtminstone inte i år.
Inte en svamp har vi plockat heller, på hela hösten.
Höst?
Det känns som vinter inomhus, men häromdagen stod det i tidningen att det fortfarande var meteorologisk sommar här hos oss.

Väderprognosen till helgen säger snö.

Den här kommer hem från skolan, plockar direkt boken jag just varit på biblioteket och lånat, och kryper upp i soffan.
Hoppsaskutt i mammahjärtat.

Annars läser vi Snösystern tillsammans nu.
Eller läser och läser, från min sida blir det mest ett grötigt snörvlande såhär mot slutet av boken, Bertil klappar mej över håret och säger: “lugn mamma, såja” och så läser han högt själv istället när min röst inte kan.
Finaste boken i världshistorien.
Stenhjärta har den som kan läsa den utan att fälla en tår.

…eller vi kan kalla den VABB AV GULLIG.

Att leta i arkivet efter annat kan plötsligt ge såna här pärlor.

Vantar-på-kontoret-säsongen har börjat så smått.

Soff-frukost, med tänt i brasan och Vinterstudion på teve, bästa sortens morgon.
Och sen: Poängpromenad, farmormiddag och morfarkväll.
Livet är lugnt.