Äh, vi duttar i fläckarna och spacklar skrapskadorna bara. Iallafall i år. Äntligen nåt jag kan hjälpa till med. Motorer är lika svårt som datorer för mej, trots att Mattias försöker förklara att det KAN det inte vara, motorer är MEKANIK, säger han, datorer är ettor och nollor som inte finns, motorer finns på riktigt och går att förstå sej på.

När jag spenderat två hela dagar med att prata grekiska med en amerikansk chattsupport och försökt få in rätt DNS-koder på rätt CMOS-pekarställen (nä jag har ingen aning om vad det är men jag verkar ändå ha fått ihop det?) så att min nya hemsida ska funka och det ska gå att se själva menyn även på ipad och mobil och inte bara på datorn, så är jag värd en kopp te i solen i hammocken. Datorer är inte min grej. Hej hej.

Symöteskväll. Fast när Karin meddelade att det kunde bli lite spa av det hela, var det plötsligt ingen som tog med sej sina stickpåsar ens.

Igår ringde Snellman och gav oss tre båtplatser att välja på i hamnen. Så vi gick ner till hamnen och kollade på dem. Eller: DÅ GINGOME NAR TE HAMNA, menar jag förstås.

Vårkänslor både inne och ute idag!
Krokusarna ploppar upp en efter en i rabatten och inne säger Bertil: Tå-fya-sek-otta-tie-tol, och jag häpnar lite och undrar om han är nåt litet mattegeni som börjar sätta ihop jämna siffror redan i koltålder eller om dom bara har kört en sån ramsa på förskolan.

Och hux flux bjöd Brettes in till kvällsmat, så lyxigt roligt bra!

Annandag påsk och måndagsöndag. Vi dammar av Hugos gamla cykel som nu blir Rubens och han blåser iväg som bara hejsan, runt runt kvartersrundan om lekplatsen. Motorn i båten är färdiglagad och FUNKAR, nu är det bara drevet som ska servas och så tvätta-putsa-måla då.

I tisdags fyllde Adèle tio, och ikväll hade hon grill och tårt och marshmallowskalas på Tången!

Nu när klockan ställts fram, plockar vi fram trädgårdsmöblerna också. Och hammocken! Och gungar lite lekplats. Fixar cyklar. Och provar flakmoppen som Bernt ställt hit för att funka igen.

Skymningen, elden, fyrverkerierna i fjärran.

Påsken ändå.

Den där årliga godispromenaden. Som av nån underlig anledning alltid strålar solsken. Det blir färre och färre fejkfräknar för var år, dock. Tonåringarna ökar i styrka. Men sockeraptiten sinar inte.

När Mattias kusiner är nere i krokarna och påsklediga (nästan) allihop, då går vi på Gästis, äter påskbuffé, försöker överrösta övriga bord för att få en syl i vädret och buggar till Speedy Gonzales.

Titta sicket fint nytt soffbord Kim kom med till oss, samtidigt som hon lämnade av Nellie till Ruben.

Han fattar ingenting, men alla pekböckerna var redan lästa. Och är man bara tillräckligt sömngosig i pyjamas hade nog nåt av Fjodor Dostojevskij funkat det med.

...i våra Norvalla Marknad-köpta pessetofflor på altanen, med den lille innanför vindtäta fönster.