Jag har varit med om bättre förtältsnedplockarväder än detta.
Innan, hann vi iallafall med vår campingnärvaros sista barnaktiviteter äventyrsgolf och trampbilsrace. Oerhört efterlängtade, dock in i det sista osäkra kort båda två, eftersom skyarna hängde gråa och släppte ösregn med jämna mellanrum.
Ösregn på förtältsnedplockning är väl en grej, men var och hur hänger man sedan upp det för torkning..?
Fem dagar går fort.
Hejdå Haverdals camping för nu. Vi ses definitivt igen!

I sen timme, långt efter att lillebror dragit dagens sista suck, smög storbarnen ut med ficklampor i skogen på nattsmyg.
Den här campingen och den här barnaktivitetsveckan alltså.
Vi fortsatte natthänget hemma i förtältet, med chips och skitgubbe, regn och halv storm runt tältduken.
Ska det fortsätta blåsa såhär resten av sommaren också kanske vi säljer båten och köper en husvagn istället.

I Orangeriets mysigaste hörn kryper ungarna upp på fårskinn och lyssnar när författaren Therese Loreskär läser sin Virvla Trollhjärta.
Fin nedvarvning av dagen, efter sju turer hoppkudde, runda runt campingens lilla kulliga bmx-bana, ritbonanza i förtältet, fullastad kompisgunga och glasspaus i lekplatssanden.

Strandängar, klappersten, får och så jättens lilla stuga.
Måste ha varit en krumryggad jätte för att lyckas krypa in där.

Inomhusmorgon i husvagnen efter historiens stormigaste campingnatt.
Lite som att nån stor stark person hela tiden står och rycker och sliter och bankar och vill komma in. Och man vet att det är vinden fast ändå, ungefär trettioåtta gånger, tänker att man borde gå och kolla om det inte är någon där ändå.
Katja och lillebror Alvar kommer över och spelar kort. Tittar lite på teve. Och leker med bilar i Bertils skokartongsgarage.
Om en stund har det förhoppningsvis mojnat en smula, då ska vi leta upp grottan vi inte klättrade ända ner till häromdan.

Jo, det börjar mer och mer likna Fun City i Himle det här, Fun Citys sista år, men det tar ju inte ifrån barnen sin glädje för det.
För det är glädje, ren och skär glädje. Och gratis för föräldrarna.
Vattenland och småtivoli och gigantiska dinosaurier i plast.
Och en folktom halvblåsig dag i juni heller inga köer nånstans.

Fram emot solnedgången borstar vi tänderna och klär på den minste pyjamas, innan vi lindar in honom i filt i vagnen och knallar iväg genom byn, mot Skallen, som vi hört att man ska titta på solnedgången från.
Över strandängar och bredvid lamm, Bertil somnar nästan på en gång, Ruben skär sej på ett lammbjudargrässtrå och rör inte en min, men då han efter tio minuter upptäcker att det kommit blod gör det så ont så ont så ont, och vi scannar dikena efter grodblad att linda om (för det ska lindra säger vi, och Ruben letar intensivt).
Vi hittar dem. Och vägen till en grotta. Och vägen till Skallen.
Haverdalsberget med sina gator ser lite ut som ett mer tätbebyggt Bua strand, med fina hus och utsikt ända från Morups Tånge ner till Hovs Hallar och Hallands Väderö.
Solen går ner och när vi en timme senare nästan kommit hem igen... ja då vaknar Bertil.

Och grillning.
Och hoppkuddehoppning.
Och dögod äppel-och-ingefäratonic från Renée Voltaire.

Den här campingen alltså! Så himla fin. Liten, och perfekt. Och just denna veckan, med värsta barnschemat.
Måndag: Ansiktsmålning. Filmvisning av Trolls.
Tisdag: Stranddag med fika. Ponnyridning.
Onsdag: Pyssel med strandfynd. Lekar på fotbollsplanen.
Torsdag: Hinderbana. Sagostund. Nattsmyg.
Fredag: Trampbilsrace. Äventyrsgolf. Filmvisning av Den Gode Dinosaurien.
Lördag: Trollens dag. Pyssel, bus, trollpromenad och trolldisco.
Söndag: Hoppborg.
Nu stannar vi bara till på fredag, till Rubens stora förtret, han vill så gärna gå på trolldisco med sin nyfunna vän Katja i husvagnen bredvid. Men ändå. Sicken vecka!

Idag var det då stranddag, med krabbfiske, sandslottsbygge och letande av strandfynd.
Snäckor, stenar och små drivvedsbitar.
Krabbfisket blåste bort eftersom såväl krabbstenarna som stenbryggan var täckta av inblåst vatten, men strandslott blev det flera stycken, och fiskdamm, saft och mariekex bakom sanddyner är inte fy skam vilket väder det än bjuds på.

Haverdals camping, jag gillar dej.

Camping. Lagom långt hemifrån, med mammas och pappas husvagn, barnaktiviteter hela veckan lång (vi missade ansiktsmålningen idag men kom lagom till biovisningen av Trolls) och inga sura miner alls trots att det här moderna fina förtältet gav oss huvudbry av tevesketchiga proportioner. (Stödbensölen kan ha spelat in i det icke-sura humöret.) Kommer bli en fin vecka det här!

Bågskytte och sillalunch i Ambjörntorp, lite paraplyhoppning på studsmattan innan cykelkärreskjutsen avgick från Lotsvägen till Trossvägen. Ösregn. Femkamp. Ösregn. Tipspromenad. Hoppande stövelklädda barn i vattenpölar. Plötsligt kom Bertil klafsande alldeles dyngblöt, floschfsch floschfsch floschfsch lät det från stövlarna. En halvliter tömdes ur varje. "Jag låna klänning av ALVA!" sa han. "Jag låna klänning jag snurra RUNT!"
Grillmat. Jordgubbstårta. Musikquiz. Små grodorna. Mormors lilla kråka. Femkampsprisutdelning. Vandringspokal till lag Arnesson/Åkesson. Oh the glory! Det var Rubens fullträff i fotbollsprickskyttet som gjorde det.
När skymningen kom gick ungarna ut med ficklampor och plockade sju sorters körsbär istället för blommor. Och väl hemma somnade Ruben med pokalen under armen.
Midsommarnatt du sköna. Kall och strilande blöt.

Att ta med sej ett ivägspringande kurragömmagammalt barn till Harald Nyborg.

Veckogamla föl hos Erling, trädgårdshäng hos Elsa, Lennart och Hans-Erik, och kurragömma uppe hos Lisa, bland kossor, lupiner och schersmin.
Ambjörntorp från sin bästa sida.

Från idé (söndag) till rivning av gammal altan (måndag) till bygge av ny (tisdag).

En natt i sommar ska vi visst sova härute också.

Det här, kallar jag sommarlov.

En morgon ute på muren mot gatan, en väntan på Rutochmaria-simskoleskjuts, en ögonsvullen morgon, efter ögonkliande helg.
Vi ringde doktorn. Åt frukost. Och åkte till doktorn i Veddige idag igen, jag och Bertil.
Dels ville vi få reda på hur trumhinnan läkt (för det vore rätt skönt att få duscha ungen nu efter en hel vecka utan!) och dels måste vi kolla de här svullna små ögonen, små och smala springor på tjocka hudfärgade pingisbollar.
Och voilá! Trumhinnan är redan hel igen (hej schampo!) och svullenögonen var som väntat allergi.
Gräset blommar nu. Hugo hade det alltid som värst runt midsommar.
Så kommer vi hem från Veddige och hur ser Ruben ut under ögat?
En vattenblåsa? Som... skavsår?
Jaha, sa Mattias lakoniskt. Sådär såg jag också ut när jag var liten, efter att ha dykt runt inne i gräset på somrarna.
Aldrig sett att man kan bli såndär av allergi.

ALLA mina ungar alltså. Och så pappan deras.
Lillebror fick snällt dela med sej till storebror av sin nyköpta receptmedicin.
Jag vill inte veta hur det känns att ha gräsallergi.
Hoppas jag för alltid slipper.

Egna jordgubbar i trädgårdsland, glass på brygga, nedåtgående sol i västerhav.
Sommarklädda bybor i semesterlunk.

Igårkväll, strax innan läggdags:
-Mamma, imorgon vill jag faktiskt inte leka med en kompis. Imorgon vill jag göra en grej jag skrev på listan, cykla långt! Vart är långt?
-Vet inte? Kanske till farmor?
-Ja! Vi cyklar till farmor!

Så det gjorde vi.
Vi väntade tills pappan kom hem från sin femkamppåliseberg-räkkryssningigöteborgsskärgård-hotellnattmedfrukost-lillsemester, packade fika, klev upp på cyklarna och begav oss av inåt land.
I Limabacka hade vi äppelpaus med traktorshow.
Vid Värö kyrka hälsade vi på Stig Svahn nere i jorden.
På Maavägen kroknade den lille såpass att han ropade: Jag ÅNGRAR att jag skrev cykla långt på listan!!!
Sen föll han ihop i en liten flämtande hög väl framme på farmors gräsmatta.

Två mil nästan, gött jobbat av små pinnaben.

Alltså, man måste faktiskt inte göra så mycket mer än bara fortsätta hammockhänga hela dagen.