Bokmal

Den här kommer hem från skolan, plockar direkt boken jag just varit på biblioteket och lånat, och kryper upp i soffan.
Hoppsaskutt i mammahjärtat.

Annars läser vi Snösystern tillsammans nu.
Eller läser och läser, från min sida blir det mest ett grötigt snörvlande såhär mot slutet av boken, Bertil klappar mej över håret och säger: “lugn mamma, såja” och så läser han högt själv istället när min röst inte kan.
Finaste boken i världshistorien.
Stenhjärta har den som kan läsa den utan att fälla en tår.