Billingehus

Vad ungarna önskade av jullovet:
Snö och pool.
Vad jag gjorde 1:
Googlade vilt.
Vad jag gjorde 2:
Bokade en hotellnatt i en stad tre timmar bort.
På ett gigantiskt komplex till hotellanläggning, med sisådär tre-fyra-fem procents beläggning.
Och pool.

Hotell Billingehus i Skövde, högst upp på kanten av Billingen, tronande över staden.
Slalombacke under fönstret, vita plättar på, ett tappert snökanonsförsök.
Sextiotalsarkitektur och långa The Shining-korridorer, ett litet spa helt för oss själva, mörklagd stängd restaurang med mjuk heltäckningsmatta, perfekt att smyga runt i vid kvällsupptäcksfärd med lilleman, medan storeman och pappan går på gymmet och trampar trappmaskin.

Jag älskar sextiotalskomplex-designen, de väldiga salarna, den tomma tystnaden.
Det faktum att man håller öppet, värmer upp rummen, håller 32 grader i poolen.
Det känns som att vi är alldeles ekande ensamma på stället.

Skövde ligger insvept i rå dimma, det finns där under oss, vi kan inte längre se.
Tidigare körde vi nedför backen, gick några varv bland öde gator och ensamma julgranar, åt indiskt i en vrå.

Uppe hos oss är det varmt och skönt bland speglar, dimutsikter och hopfällbara extrasängar.
Vi festar loss med pomelo, läser Den Otroliga Historien Om Det Jättestora Päronet, spelar Astrid Lindgren-spel och äter chips till läggdags.

Den här lilla minisemestern kunde inte börja bättre.