Gryning över Danmark

Morgonen gryr, nattåget står stilla i femtio minuter på Odense station och jag har inte sovit en blund. Ruben andas tungt hopkrupen med huvudet i mitt knä och på andra sidan bordet ligger Bertil utsträckt, den ende på det här liggvagnslösa tåget som sover i någon slags naturlig ställning.
Stora Bält randas och solen går upp över horisonten.
Bara en halv dag kvar nu.