Magiska bandithjul

Vi börjar året lugnt.
Jag har lovat mej det, att inte stressa upp mej, stress är dumt och oro är dumt.
Det dummaste av allt: Oro som i slutändan inte hade behövts därför att allt blev bra.
Men med ett eget företag är stress och oro ofrånkomligt.
Ibland har jag så mycket att göra att jag inte fattar hur jag ska orka, det ringer fler och fler uppdragsgivare och jag klämmer in och pusslar, jobbar till midnatt mot deadlines och försöker fixa övrigt liv upptill.
Så var det i höstas.
Ibland så ligger telefonen tyst och mejlboxen tom. Länge.
Så är det nu.

Jag listar saker jag vill göra om uppdragen sinar och jag inte får fler jobb.
-Skriva barnböcker.
-Börja på keramiklinje på Löftadalens folkhögskola.
-Resa, fotografera och skriva resereportage.

Denna veckan skissar jag på googlingsbara reseguider från ställen jag redan besökt, att lägga på min hemsida.
-Split på 72 timmar.
-Äventyr på Langkawi.
-Tyrolen med barn.

Och så behåller jag Bertil hemma ibland. Använder upp alla sparade föräldradagar som annars kommer ryka när han fyller fyra år. Nya tider nu från Försäkringskassan.
Jag låter honom tryna tills han vaknar, äter långa frukostar och soffhänger framför teven och spelar spel. Hela dagar i pyjamas.
I veckan har vi sett Gordon och Paddy på bio och varit och fikat hos min kusin Anneli i Stenstorp.
Sen kommer Ruben hem efter skolan och då gör vi fruktsallad och glass.
Mycket o-oroligt, alltihop.

Idag blev frukosten rund. Allt utom mina knäckemackor var runt.
Magiska bandithjul! ropade Bertil förtjust och högg direkt in på blåbären.

Oro är dumt.
Alldeles särskilt oro som i slutändan inte hade behövts, därför att allt blev bra.