Karl Erik

Kom, ska jag visa en sak, säger Krille Svahn på skolavslutningskyrkogården och banar väg genom finklädda barn och föräldrar, bort till en liten liten sten.

Karl Erik 1 år.

Det är så fint, fortsätter han. Bara det, Karl Erik 1 år. Jag vet inte vem det var. Inte när han dog. Men varje gång jag är här är det alltid fint planerat och skött. Nån tar hand om det här. Jag är här påsk, jul, sommar. Det är alltid fint hos Karl Erik.
Men det borde ju gå att ta reda på vem det var? frågar jag.
Ja, men jag vill nog inte, säger Krille. Det är lite fint att ha det här att gå till. Utan att veta. Mystiken.

Vi hummar en stund och återgår till skolavslutningsfiret.
Bertil går till sin klass och återvänder strax igen med tre kompisar i släptåg, för att visa dem Karl Erik.
Då.
Kommer en man och börjar vattna blomman.

Så kommer det sej, att tio minuter efter att Krille visat mej Karl Erik, står jag och pratar med Karl Eriks lillebror.
Han heter Lennart, och hade tio syskon.
En av dem fick han aldrig träffa.
Karl Erik föddes 1928 te Smeas i Lingome och var sjuklig från födseln, sen dog han.
Lennart själv föddes 1936 och lite längre bort ligger Hilding och Hilma, Lennarts och Karl Eriks föräldrar.
Det var på den tiden då man skaffade många barn för att man inte visste hur många man skulle få behålla, berättar Lennart. Men det var bara Karl Erik som dog.

Så återgår vi till skolavslutningen.
En historia, och gravplats att gå till, rikare.