Hemmahäng

Vi väntar på att Volvo ska ringa.
Igår fick vi köra hem i ogjort ärende, nu kör inte bilen en meter till om den inte ska direkt till verkstaden, och Susanne tar hädanefter hand om telefonsamtalen från densamma, tacksamheten att ha språkhjälp är stor.

Regnet hänger i luften.
Varenda pist uppe på berget är släppt åt naturen nu.

Bertil har fått tolv nya pokemonkort.
Dom heter saker som Trotzband och Knarbon och visar attacker på tyska.

Susanne visar Bertil samlingen av dammiga kristallblock i trädgården.
-Välj en, du får ta med dej den hem om du vill.
OM han vill.
-Får jag diska alla? Jag springer upp och frågar Susanne om jag får diska alla.

En kopp te.
Två koppar te.
Tre koppar te.
Verkstan ringer inte.

Många partier skitgubbe.
Tur vi har det bra och inte har hemresan planerad just i eftermiddag.