Hemmahäng i pollensommar

Idag var sista gången jag ringde till Veddige Vårdcentral.
Jag ville ha förnyat recept på båda killarnas pollenmediciner, och kanske ändrad dos dessutom, för Bertil har inte fått träffa läkare på två år och väger ju en smula mer nu. Plus att åtminstone Ruben är så dålig att han kanske behöver något annat eller mer, han har så svårt att andas när han sover att vi (som båda ligger bredvid helt klarvakna nätterna igenom på grund av hur han låter) tror att han ska dö av andnöd.
Och idag rann ögonen så mycket ovanför den bomtäta näsan att han inte ens kunde gå till skolan.

-Nej, för att förenkla för föräldrarna gör vi så att ni får köpa receptfria mediciner på apoteket istället, sa sköterskan jag fick prata med i telefon.
-Men om han behöver ha något annat, eller något med högre styrka? frågade jag.
-Ja, det kan apotekspersonalen hjälpa dej med, sa sköterskan.
-Så det är så nu att barn inte får träffa läkare eller få recept utskrivna för pollenbesvär? frågade jag (fyra gånger, för att vara säker på att jag inte hörde fel).
-Det är för att förenkla för föräldrarna, svarade sköterskan. För ER skull.

Ja, tack för den här tiden, Veddige vårdcentral.
Jag ringde apoteket, och i samråd med dem fick jag tid för Ruben hos en nätläkare istället, right away.
Nätläkaren skrev direkt ut såväl Aerius som en annan nässprej än den receptfria vi köpte förra veckan och som inte hjälper tillräckligt.
Det blir ju ändå ni som får betala för nätläkarbesöket, men nu slapp ni ju iallafall slösa en av era egna läkartider på den här ungen, som trots världens vackraste väder inte vill gå utanför glasdörrarna.
Vi får väl se sen hur lång tid det tar för er att ringa tillbaka till Mattias.
Han röntgade sin höft den 4 maj och läkaren som skulle titta på röntgenbilderna (alltså bara titta på dem och sen remittera vidare) har inte ringt upp än.