Scabadjo

Det är innebandyfredag och fullt på läktaren framför kvällens A-lagsmatch.
Bertil kommer smygande fram till mej, sätter sej dröjande i mitt knä och slår armarna om nacken till en gosig kram.
Eller?
Det är egentligen inte för dej jag kommer, viskar han i mitt öra. Scabadjo sitter bakom dej. Jag tänkte fråga om han vill trejda.
Jahadu.
Scabadjo är etta i gula laget i hela Bua, har Bertil lärt mej.
69ab är etta i blå laget. Det är Tindras och Klaras pappa. Och ettan i röda laget heter faktiskt King Bertil! Fast jag vet inte vem det är. Men jag är med i gula laget. Och Scabadjo är etta i mitt lag.

Pokemon Go alltså.
Spelet som jag har gillat och gillat för att det får innesittarungar ett ge sej ut och gå, men som numera ger mej ilskepuls gång efter annan pga totalt overwhelming för nioåring utan rimlighetssinne.
Trejda du med Scabadjo.
Jag sitter väl kvar här och saknar småbarnsåren och mammakramarna litegrann.