Ensameftermiddag

Den knaggliges höft värker och Alex och Tony gnider alla barn i Elinbacken.
Jag tar liften upp på toppen själv, en och två och tre och fyra gånger.
Utsiktsnjut.
Näsa mot sol.
Facetime med mamma och pappa som heller aldrig varit här på vintern men väl på orienteringstävling sommartid.
Och så åker jag svart backe ner.
En och två och tre och fyra gånger.

Det här med lättsvängda carvingskidor var ingenting som fanns när jag på nittiotalet senast stod i en pist.