Soffsov

Jag somnade strax innan klockan fem inatt.
Då hade Bertil redan suttit ute i farmors soffa i en timme, med farmor såklart, och en hastigt påkommen öroninflammation.
Ända till klockan sju väntade de med att ringa mej, och med gråten i halsen snyftade Bertil att han hade jätteont i sitt öra och ville hem.

Nu ligger vi här.
Den ene slocknad av alvedon.
Den andra slocknad av en sedan länge lämnad livsstil där det inte var några problem alls att vända på dygn på det här viset.