Grūtasparken

Självklart var det Emil som föreslog att vi skulle åka tretton mil bort från Vilnius, ut till en skog där en excentrisk gubbe skapat en skulpturpark av gamla sovjetiska statyer som (efter att Litauen blev självständigt från Ryssland och Sovjetunionen 1990) skulle förstöras, och som excentrikern bad om att få ta hand om istället.
Så vi åkte ända ner till vitryska gränsen, in i dimman, och gick runt i en trolsk skog full av Stalin och Lenin, ackompanjerade av rysk musik från högtalarna på tornen från fånglägren, vilka gubben också samlat in och försökt återskapa.
Tågvagnar. Taggtråd. Gulag.

Alldeles ensamma var vi.
No shit Sherlock.
Taxichauffören såg skeptisk ut och sa att han nog kunde föreslå sisådär tusen bättre platser vi kunde åka till istället.
I know a nice monastery not far from here?

Men Emil, han var lycklig som ett litet barn.