Solglasögon på

Gula fläcken är undersökt och pappa ligger på soffan i solglasögon.
När jag opererade mina ögon hade jag solglasögon i flera veckor.
Eller, de första dagarna hade jag inte ens det, jag låg bara på soffan i min källarlägenhet i Umeå och blundade och lyssnade på ljudböcker som jag varit förutseende nog att gå till bibblan och låna före operationen.
Sen började jag jobba igen och fick nästan direkt åka till Stockholm för att fotografera melodifestivalfinalen i Globen.
Jag jobbade på Västerbottenskuriren då och vi skulle följa länets hemmahopp Sandra Dahlberg från Klimpfjäll.
Det var bomber och raketer och fyrverkerier på scenen, ögonen sved och jag behöll solglasögonen på inomhus också.
Lena Ph vann med sitt mikrofonstativ, det var i mars 2004, jag behövde varken linser eller glasögon längre men solglasögon inomhus är ju nästan lika skämmigt som när jag häromveckan blev utringd till fästningen där en död kvinna hittats nedanför muren, jag var i närheten när dom ringde men storkameran låg hemma i Bua, fota med mobilen! sa redaktören och jag gjorde det, jag gick runt med mobilen som en annan gränslöst nyfiken medborgare, såna som fotograferar trafikolyckor istället för hjälper till, såna man hatar.
Pappas solglasögon rök nog samma eftermiddag.
Och jag blev fri från glasögon och linser då men tji fick ögonen ändå när dom närmar sej femtio.