Ullaredsorientering

Livets tredje orienteringstävling!
Lika peppad fortfarande.
Men… farten sackar en smula.
Det går så strövande långsamt att jag har svårt att lyckas hålla mej tre fot bakom.

-Nu är det ju VÄG Bertil, då kanske vi kan springa lite?
-Njaee, jag vill hellre gå. Kolla vad det kryper mycket kryp i den pölen!

-Kolla här då Bertil, nu utmanar jag dej, vi SER ju kontrollen därframme, då kan vi väl springa till den!
-Okej. Men inte hela. Det är faktiskt SKÖNT att gå.

-Nudå, här är det ju nedförsbacke! Nu springer vi!
-Nej. Minns du inte vad som hände när jag sprang nedför Kyrkebacken? KNÄT mamma. Sjukhuset.

142 sprungna meter av 2000.
Det är ju bra att han lär sej karta och kompass.
Men i övrigt kanske det är Mulleskola han ska gå på.