Aprilhelg

Idag är det World Overshoot Day.
Det betyder att vi, i Sverige, har gjort av med vår årliga del av jordens ändliga resurser, redan idag.
Vi är nummer femton i världen.
Qatar leder denna tveksamma tävling, deras sista dag kom redan 11 februari.
Kirgizistan är i botten, de klarar sej ända till 30 december.

I Gaza fortsätter människor att mördas.
Varje dag en skräckslagen kamp för mat, vård och trygghet.
Det finns inte mat till alla.
Inte rent vatten heller.
Och WHO skriver: “Vårdpersonal tvingas göra omöjliga val för att ransonera det lilla de har, inklusive att operera utan bedövning”.
Nästan hälften av alla Gazas invånare är yngre än Ruben.
En kamp, hela tiden.
De kan klara sej idag, men imorgon väntar samma verklighet igen.

Och här går vi och har det bra.
Ingen är sjuk, alla är mätta.
Solen skiner, men det blåser kallt, vinterjackan får bli kvar på sin krok.
Jag plockar blommor i skogen och sätter i min nya vas som jag gjort och bränt hos Tammy, tre hål har den, ett för varje sort, ser ut som ett berg som det rinner lava ur.
Städar i köksskåpen.
Gosar med barn i soffa. Nya programmet Detektiverna är kul.
Läser bok.
Går på fyrtiofemårsfest hos Lisa.
Fredrik har låtit AI göra en låt åt henne, det är skitkul, AI kan göra det mesta.
Jag tycker att AI är lika delar skrämmande och spännande, och samtidigt lite tråkigt, intetsägande.
Hur vet man när någon har gjort något på riktigt längre?
Hela AI får mej att vilja börja plåta analogt igen, laga kläder som gått sönder, stoppa sockor, sticka, rita.
Sånt som tar tid.
Trycka djuptrycksgrafik på KKV.
Prova högtryck, linoleum, träsnitt.
Rakubränna fler fiskar.
Och; göra en lavabergsvas att plocka blommor till.

Jag leker och gosar med det av mina barn som fortfarande vill leka och gosa.
Åt barnen i Gaza kan jag inte göra så mycket mer än sätta in pengar åt Läkare utan gränser.