Att dreja

Dag ett på Tammys keramikkurs och jag kan konstatera följande:
-Jag är oerhört otålig.
-Jag vill kunna saker som jag kunde för tjugofem år sen direkt, annars vill jag ge upp.
-Jag älskar känslan av geggigt mjukleriga händer.
-Jag älskar inte känslan av att se fantastiska bilder man inte kan ta pga geggigt mjukleriga händer.
-Jag passar mer för vi-ser-vad-det-blir-skulptering, snarare än tekniker som kräver instruktioner.
-Jag märker att instruktioner är som teflon på mej, särskilt om de innefattar “höger hand” och “vänster hand”.
-Jag blir helt yr i huvudet av progressiva glasögon.