Norrsken

Shit vad konstigt Sjöaremossen lyser, sa jag på väg hem i bilen från Ambjörntorp där vi lämnat Ruben hos Melker. Som en grön stråle? Och den… gungar? Men va! Vänta! Det är ju norrsken?
Och det var det.
Racerfart hem för att hämta kamera och stativ, och racerfart ner till fyren.
Jag hann.
Och till skillnad från den gången förra vintern, när norrskenslarmet gick i byn och det knappt syntes för ögat (utan mest bara på minutslutarlånga fotografier) så syntes det nu oerhört tydligt hur de gröna ränderna dansade på himlen över Biskopshagen.
Det var jag och en kvinna till på Krokstadsudde.
Hon kom från Kristinehamn, bodde i husbil i hamnen och visade mej sina fyra olika norrskensappar medan gubben hennes ointresserat gonade sej hemma i husbilen.
Det här är min tredje promenad ut till fyren ikväll, sa hon. Jag går så fort apparna larmar.