Den gula skjortan

Bertil har varit på loppis, på Onnys loppis.
Onny har flyttat från sitt Arakullehus till en lägenhet istället, Arakullehuset är tömt och rensat och allt som inte Krille eller hans syskon ville spara la dom ut på Onnys loppis.
Bertil hittade en pärlemorskimrande porslinsfisk med trasig fena och föll i djup förälskelse direkt. Han ville även ta hem två porslinsrosor, en tomte och ett par pyttetavlor i grönt, men mamman hejdade det skenande habegäret med att vi bara skulle ta hem det vi kunde bära själva och därför blev bärgningen en hoper verktyg, ett fiskenät och en slagborr åt pappan, en brun skinnresväska, Nils Holgerssons underbara resa och en flytväst åt mamman, samt pärlemorfisk, stenigelkott, några Hiawathaböcker och en gul skjorta åt Bertil.
Den gula skjortan var Krilles storebrors, sydd och buren i mitten av sextiotalet.
Helt len och mjuk och tunn och fin.
Bertil älskar den.
Jag älskar den.

Kvällssolen skiner bakom plommonträdet och hundra meter från Arakullevägen sitter en ny liten pojke i samma gula skjorta och filosoferar, femtiofem år senare.