Spöket på Halmstad slott

Det spöregnar ute.
Stormvindar rycker och drar i ekarna utanför slottsfönstren, slottsföreståndaren och landshövdingen betraktar oroligt vattnet som tränger in längs fönsterbrädorna.
I matsalen är borden bortburna, där sitter hovmusikanterna och spöket oomklädda och spelar och sjunger.
Teodor är med, hans mamma är hovmusikant.
Teodor trivs vid mammas cello.
Trivs till mammas musik.
Det ekar vackert längs rummen, jag går runt i strumplästen och fantiserar om förr.
En kopp te, en burk centerchoklad, ett rum där Kungen brukar bo när han är på besök.
Sen kommer barnen, kommer föräldrarna, sätter dagens föreställning igång.

I vissa rum, i vissa sällskap trivs jag väldigt väldigt bra.