Fredagkväll på Lotsvägen

Gasolkök kopplas in ute på altanen.
Fyra humrar möter sin kokheta död (just den detaljen blundar jag lite extra länge för, men nu är jag en fisk och skaldjursätare och jag tycker dessutom om tanken att ordna sin egen mat vare sej det är från jord till bord eller från havets botten till en kokhet gryta på altanen, så jag öppnar ögonen igen och låter hjärtat tiga still) medan gatlyktorna lyser upp den iskalla kvällen.
Arton minuter i grytan, vänta vänta, upp och av.
Sen är det krabbornas tur.
Knack knack knack låter det bland dem där de kravlar omkring i korgen, jag blundar igen.

Jag hade varit SÅ dålig på en Robinson-ö.