Sälsafari

Medan alla andra åker till ett ösregnande Liseberg i sann skolavslutningstradition, åker vi ut med båten (med åskmolnen hängande i horisonten) och får oss lite sälsafari.
(Ängslas nu ej över vädret mamma, det stod ganska stilla där hos er inåt land och vi var bara några minuter ut från fyrgattet.)
Sälarna är rätt fräcka ändå. Man ser dem aldrig inne på stränderna, ändå lever de bara minuter ut. Ligger där på klipporna eller tumlar runt i vattnet. Skvimp skvimp skvimp liksom, så har de vaggat ner i plurret. Sover de på stenarna? Hela nätterna? Nu när det knappt blir mörkt. Och fryser de på vintern, trots allt det där späcket? Annars måste de ju dö av värmeslag på sommaren.
DÄRDÄRHÄÄÄR! ropar Ruben och pekar på ett sälhuvud som sticker upp nosen. FÅGEL! ropar Bertil. All is fine.