Göran och Ann-Britt

Det finns en gammel gobbe jag känner
Trots sällsam kontakt är vi vänner
Han diktar och rimmar till allting på vers
(Att slutföra detta inlägg kommer bli en liten pärs)

En dag han mej ringde så plirig och glad
”Nu ska jag dej fråga, du kan inte tro vad
Den här gamle gobben ska gå och gifta sej
Vill du ta kort påt, du har alltid vart en gohällier tjej”

Så står dom där på stranden, Ann-Britt och han
Och är gulliga som tonåringar, så fina med varann
Två JA över nejden och en tår hos mej där bak
Folkets jubel över Kärradal, ända upp till himlens tak.