December 2015

31 december
Nyår på Vårlastigen
Ceviche och kalkon och chokladefterrätt, Mattias bjöd på egentillverkad champale, Pernilla var tvungen att åka och jobba redan halv nio, och jag höll mej alive and kicking på alvedon till strax efter tolvslaget, lika länge som Bertil.
Må denna nu månadslånga förkylning goes feber goes bihåleinflammation försvinna å det snaraste, det är min första och ynkligaste önskan inför 2016.
Må ungarna mina och hela familjen få vara friska och pigga, och må mänskligheten visa lite mer just mänsklighet mot alla dem vi inte känner, som hade oturen att födas bland bomber och granater och måste fly därifrån över dödens hav.
Må jobben ramla in för mej och må stressen över såna tankesnurror hålla sej på armlängds avstånd, frilansarens nitlott här i livet.
Gott nytt hörni.
Så kör vi ytterligare lite alvedon.

30 december
Sju kilometer humörboost
Utan en Lisa vore den här världen bra mycket fattigare.

29 december
Besiktning
Vad är oddsen för att DET HÄR MEDDELANDET börjar lysa när bilen startas och precis ska köras in genom porten till besiktningen?
Och.
Vad är oddsen för att när besiktningsmannen startar bilen en minut senare lyser inte längre något sådant meddelande?
Bilen gick igenom.

29 december
Vindruvspaus under filten

29 december
Decemberbåle
Ruben har sovit över hos Anon, Hugo sover i många timmar till, Mattias har åkt iväg på heldagsgolf.
Jag och Bertil klär på oss några lager overall och tar en promenad till Båle.
På Båle finns det snäckor, gunga och en rolig maskin som drar upp vresrosrötter, tumlar sanden ur rötterna och skapar nya dyner av densamma.
Där finns finns även isformationer på vattenpölarna, nästan inget vatten runt krabbstenarna, och ett stort lockande hav.
BADA! säger Bertil och pekar glatt.
Inte idag, pojken min.
Men om exakt två veckor, då får du bada.
Då ska du få springa runt på lite varmare stränder än denna, och bada hur mycket du vill.

28 december
Testfyrverkerier på Karlsson.
När vi kom tillbaka till Veddige för att hämta ungarna som varit hos mormor och morfar medan vi gick på bio, hade dom fyrverkerivisning nere på Karlsson, och mormor och morfars balkong var första parkett.

28 december
Star Wars
Star Wars på bio med storbarnet, i Kungsbacka.
Jättebra bio där faktiskt!
Mindre bra att hamna bredvid tre små barn som knappeligen hade elvaårsgränsen inne, och som ändå lyckats gå på bio själva utan någon vuxen med.
En av ungarna hade sett filmen förut. Hen berättade allt som skulle hända, strax före det hände.
-Nu kommer det komma en man med ett rött lasersvärd.
-Kolla, jag SA ju det!
-Den roboten kommer funka sen.
-Kolla, jag SA ju det!
-Nu tror man att han dör, men han kommer att leva sen.
-Kolla, jag SA ju det!
Och sjuttio andra sekvenser som jag inte tänker återge, för då är det jag som avslöjar spoilers.
De brydde sej alls inte ett spår om mina hyssjanden, och med facit i hand skulle jag kanske gått ut och letat upp nån personal som kunde typ kasta ut dem, men när ska man välja att gå ut liksom? Det kan ju hända nåt skitviktigt så jag inte fattar resten av filmen. Nog för att den blev rätt förstörd iallafall. Fast jag fick pengarna tillbaka. Klen tröst.

28 december
Jullovsfrukost
Jag fick sovmorgon till kvart över nio av den där fine mannen jag har, som gick upp klockan sju med Bertil trots att han var minst lika trött som jag.
Och så kom jag ner till ett barnkalasbortstädat hem, med bordet på rätt håll igen och allt, diskat och framdukat och upptänt.
Nog den godaste kopp te jag druckit.

27 december
Sjöaremossen by skymning.

27 december
Det regnade inte bort på en halvtimme!
…det regnade bort på en halv dag.

27 december
Barnkalas
Barnkalas.
Med krig däruppe.
Och mamma-pappa-(Bertil-)barn, samt lugnt under-trappen-häng därnere.
Jag tror ju att alla ungar bara är just ungar, egentligen.
Hur kan det vara sån skillnad på pojkleken däruppe och flickleken därnere?
Aja.
Skattjakt med fem gömställe-gåtor funkar i alla läger.
Och vi gick all in på girlangpyntet.

27 december
Snö!!
Bäst att skotta lite innan det försvinner, eftersom regnet som redan faller som hårda små piskstrålar i luften gjort snön våthård och obrukbar till snögubbe, vilken var vad vi hoppades på när vi tre sekunder efter persiennuppdragning fått på oss våra jackor och overaller och sprungit ut före frukost.

26 december
En såndär aldrig-komma-ur-pyjamasen-dag. En såndär-försvinn-nu-förkylningen-innan-jag-mördar-dej-fast-det-försöker-jag-redan-med-honungste-och-badkarsbad-och-soffvila-under-filt-dag.

25 december
Juldag i Ängarna

24 december
Julafton
Julafton i fyrtiosju bilders fastforward.
Historieätarnas sista barnprogram, starwarstandborste som blinkar i en tandborstningsminut, bastubad i hamnen, grönsakssoppa i Ambjörntorp, ”boll dä” hos dem som klätt sin julgran ända ner, Risk istället för Kalle Anka, revbensgrillning på altanen, Den Försvunna Diamanten, julmust i snapsglas, spaning efter tomten som aldrig kom eftersom morsan och farsan varit oförutseende och oplanerande nog att tro att det nog skulle kunna lösa sej med nån granne eller vadsomhelst, ett hoprafsat brev och en julklappssäck i tvättstugan där tomten skrev med stora bokstäver att han såg att vi satt och åt och inte ville störa och att han hade jättebråttom vidare eftersom han skulle till så många barn, en nybliven sexåring som helt fint bara godtog tomtens brev och inte blev jätteledsen alls trots allt hjärtknipande spanande, Starwarslego, brumbilar, pekböcker och tonårskläder och inte ett teveprogram på hela kvällen, bara en massa spelande och byggande och lekande, och när alla farmorar och mormorar och morfarar och farbrorar åkt hem satte vi på Star Wars episod fem (vi har maraton på alla gamla nu för att komma ikapp den nya biofilmen och för att Ruben ska få se dom och för att jag, ehe, inte nånsin sett en enda en) och Ruben somnade i soffan och när den var klar såg vi slutet på I Rymden Finns Inga Känslor med Hugo och när sen Tomten – En Vintersaga från 1941 gick på långt efter midnatt var vi så gladtrötta att vi närapå låg på golvet och vek oss dubbla av skratt åt tomten och hans nickande och funderande strykningar på skägget.
Och Bertil, som äntligen börjar gå att prata med, när han bytt blöja och säger: ”Nu bajs borta”, och på frågan: Vill du ha mer välling? svarar: ”Nä välling”, och på frågan: Vill du ha napp istället? nickar leende.
Lilla unge. Stora unge. Största unge.
Världens i särklass bästa julafton faktiskt.

23 december
Bingolottouppesittarkväll

23 december
Varbergsutflykt med EN unge.
Grejen med att hänga med EN unge alltså. Allt ljus på den osv.

23 december
Jamen gojul!

23 december
Tallrisplock på slingan och ekorrn satt i granen och danföredan i höstsolen.

22 december
Bertilvab med toppklädd gran
Han har inte sovit mycket inatt, den lille prickige.
Han har vänt sej och vridit sej och legat som en stekhet kamin mot min kropp, han har gråtit otröstligt och jag har gått runt och burit honom, suttit på sängkanten med honom i min famn och sjungit Stilla Natt, det enda som fick skriket att bli till sakta snyftningar.
Idag är han glad.
Idag springer han runt och plockar kulor av granen, det vill säga tills jag flyttade upp samtliga pynt utom ljusen dit han inte når, plockade han kulor av granen.
Idag är det jag och han och Ernstmaraton på Apple-tv, välling, banan och kokta ägg.
Jag är lite trött.
Men det väger han upp, min fantastiske lille mjukkind.
Och hur tråkigt vore det om alla hade perfekta julgranar här i världen?

21 december
Måndag utan bild
För jag bara sitter på kontoret och försöker städa undan och jobba väck, sen ringer Mattias och frågar om vi kanhända skulle åka till Gekås efter jobbet för han har läst i tidningen att där inte är särskilt mycket folk strax före jul alls, så jag ringer mamma och pappa och undrar om dom kan barnvakta en stund i eftermiddag och ikväll och då säger mamma och pappa att dom kan tänka sej att köra till Gekås dom med och ingen blir gladare än Mattias som får stanna hemma med ungarna och jag åker till Gekås med mamma och pappa och undrar om det kanske är fler som sett det här med ”inte så mycket folk på Gekås” i tidningen, men det är det inte, det är in och några rundor på leksaksavdelningen och fruktavdelningen och extraljus-till-söndrig-adventsljusstake-avdelningen, och sen är det noll före i kö ut och alla julklappar är hembärgade, halleluja.

20 december
Fjärde advent och granen flyttar in
Det är den minsta gran vi nånsin haft, men det är också samtidigt det minsta vardagsrum jag känner till. Och, eh, är det okej att hänga alla kulor och polkagrisar en meter från golvet och uppåt..?
Han har redan satt i sej tre polkagrisar och knäckt två.

19 december
Fiskedamm i trappan

19 december
Nyvakningen den glade

19 december
Så ljust som det blir
Men om två dagar, då vänder det.
Mvh en som alltid undrar och ifrågasätter varför jag bor i det här landet tills jag kommer på att jag ju gillar årstiderna och förändringen, och dessutom är Sverige ett helt fantastiskt land att bo i, var vänlig jämför med valfritt annat land, tacksåmycket.

18 december
GustavochMalteochLisahälsepå
Skillnaden på frisk och sjuk (innan nån börjar oroas här kan jag meddela att sjuk idag innebär segdragen hosta och nån grad för mycket i feber) för mej är att vid sjuk orkar jag inte flytta mej för att få alla som leker med i bild.
Men tar bilder, det gör jag.

17 december
Kinaschack på posten
Det här med försenade paket på posten, det är ju inte så dumt! Dra ut födelsedagen flera dagar liksom, så inget försvinner i det andra.
Idag: Världens snyggaste kinaschack från Emelie och Andreas och Liam och Nike.
Strategen Hugo förlorade första partit mot lille presentmottagaren och hjälppappa och satte genast igång att spela flera spel mot sej själv, allt för att analysera fram bästa vägen.

”Sedan ”yolo””.

17 december
Blötkallvackert

16 december
Celine och Alissa-hälsepå härinne, femton gubbar i uterummet.

16 december
Med Ruben i skolan
Den här lilla bebisen jag fick i min famn den där vinternatten för sex år sedan samtidigt som första snön föll, han har blivit stor och sparar till Zlatantofs och har börjat skolan.
Där tänder fröken Pia och fröken Annika tre ljus till morgonsamlingen och läser ett kapitel ur Ronny och Julia, sen drar dom två barn som blir dagens nisse och nissa, som får öppna chokladkalender och dra lek ur leklådan.
Sen leker dom Hela Havet Stormar i musikrummet, har fruktstund samtidigt som dom kollar på ett kapitel av Lasse-Majas julkalender och alla barnen mässar: En gång till! En gång till! En gång till! och ytterligare ett avsnitt får förkorta följande rast. En rast där dom drar på sej galonbrallorna och bygger kanaler under träden, sitter på knä i geggamojan och samlar ihop pölvatten att fylla kanalerna med.
Sen är det ringklocka in och bokstavsbingo, fröken Pia och fröken Annika ljudar: p-p-p-p-p och barnen lägger knappar på sina bingobrickor.
Till lunch är det julbord (sicken dag att hänga med till skolan på!) och sen blir det gympa med konvältning och brännboll.

Och dessa fröknar!
Som allt jag jobbar på med Ruben varenda dag, upphöjt till tjugosex.
Hålla reda på stök, hejda bråk, hyssja prat, trösta gråt, få ungarna koncentrerade. Intresserade.
Och dom gör det.
Dag ut och dag in dessutom.
Sicka hjältar dom är.
Bara att drilla tjugosex sexåringar i brännboll, när det inte är självklart med nånting, hur man slår, när man ska springa, hur långt man ska springa, när man ska stanna, att det är en jättedålig idé att bråka om vem som fångade bollen om man är med i samma utelag och ha fyra händer stenhårt hållande och dragande i samma boll så länge att innelaget hinner göra homerun.
I salute dessa fina snälla gohälliga fröknar å mitt varmaste.

Ruben kunde hjälpligt skriva sitt namn när han började skolan i höstas.
Nu läser han.
Och skriver långa önskelistor själv.

Hjärta hjärta hjärta skolan.

15 december
Rubens födelsedag
Sexårskvällen. Med formsand och plusplus och tårta och starwarslego till slut.

15 december
Så kom den äntligen, morgonen…

14 december
Kvällen före dan
Läggdags.
Ruben har bakat färdigt sin tårta, fått tre bamseböcker lästa, borstat tänderna och klätt av sej.
Han går upp för trappan, öppnar grinden, ställer sej i storebrors dörr innanför vilken storebror är djupt försjunken i sin ipad.

-Detta är din sista chans att godnattkrama en femåring.

13 december
Bua ändå.

13 december
Sjöaremossen

13 december
Granhuggning

13 december
Det här är så nära luciatåg vi kom på Lotsvägen idag

12 december
Frank Sinatra och morfar
Hundra år skulle de fyllt idag. Frank Sinatra och morfar.
Hundra år. Det är inte så mycket. Jag blir snart fyrtio, och det var ju ändå ganska nyss jag var barn.
12 december 1915 föddes de. Tänk den 27 maj 2114. Då står Bertils barnbarn där på kyrkogården och lägger blommor på hans grav. Hundra år skulle han blivit idag, säger de. Eller så går de på kalas och firar den där pigge lille hundraåringen. Hundra ljus. Tänd hundra ljus åt honom! Och ryck honom i hockeyfrillan. Då skulle morfar snart blivit tvåhundra år. Och ingen minns honom längre. Kanske Ruben, för han heter Ivar i andranamn. Fast då är Ruben hundrafem. Och kanske stollig.

Ruben fick åka med Anon på bio idag, på Hotell Transsylvanien. Jag och Bertil åkte till mormor och morfar och åt lunch, sen åkte vi med dem till Öströö fårfarm och handlade korv, och till Köinge kyrkogård för att lägga blommor på morfars grav. Och så åkte vi till Ängarna också, till dockor och fika och sönderslagen lampa och tallrisplockning ute vid mjölkbordet.
Sa Ulla.
Vi har inget mjölkabord, sa Thord.
Nä men du VET ju, sa Ulla. Där mjölkabordet stod FÖRR.
Förr.
På mormor och morfars tid.

Min morfar hette Ivar och dog när jag var sju år gammal. Jag minns när han dog. Mamma stod inne i badrummet och var rödgråten när jag öppnade dörren och sen åkte vi hem till mormor i Ängarna och alla mina kusiner var där. Anna-Lena var helt blöt i luggen av gråt.
Morfar hade dött i sömnen. Jag fick bo hos mormor några dar.
Sen sålde mormor Ängarna till Ulla och Thord och flyttade till en lägenhet i Köinge, där morfar låg begraven. Där morfar kom ifrån.
Fast egentligen föddes morfar i Lerhuset. I Bjurum. I Andreas hus! Det är konstigt. Sen flyttade dom till Ljungby i Småland när morfar var två och sen tillbaka till Åskloster igen (till nåt som hette Walénska villan, vad kan det vara för hus?) innan morfars pappa köpte Gästgivaregården i Köinge när morfar var fem år, och drev det. Efter det flyttade dom inte mer. Morfar bodde där på Gästis, träffade så småningom mormor från Galtabäck, köpte Ängarna med henne 1939 och så fick dom fyra barn på fem år. Mamma var minst. Och jättesöt. Mamma såg ut som Gustav och Malte när hon var liten.

Nu ligger både mormor och morfar i en liten slänt nedanför Köinge kyrka, alldeles ovanför Gästgivaregården.
12 december 1915 står det på gravstenen. Hundra år sedan idag. Hundra år sedan morfar föddes och var en liten bebis där borta i Lerhuset.
Undrar om han också hade hockeyfrilla då, och sprang runt och sa: Dä Ivar dä.

11 december
Hylliebadet och Emporia
…besökte vi idag. Men se, inte en enda bild att jag tog!

Aqvakul hade bommat igen, och eftersom vi (iallafall halvt om halvt) lovat Ruben äventyrsbad, fick vi åka ut till Hyllie och Emporia och Malmö Arena-land, och gå på alldeles nya Hylliebadet istället.
Äventyrsbad är verkligen grejen mitt i veckan. Inte en trängsel så långt ögat når. Rutschkana med disco inuti och gummiringskana och brantkana, grotta och elefant och roliga strålar. Bertil klamrade sej darrande fast vid mej överallt, han släppte inte taget ens i minsta plaskpoolen. Han vägrade allt, tills vi kom till varma bubbelpoolen. Där släppte han garden. Sen fick vi helt enkelt stanna där, jag och han. Det, eh, gjorde inte så mycket.

Emporia var nog det största köpcentrum jag sett i hela mitt liv. Och finaste! Lekgrejer för ungarna och bra mat (jag åt spett från disken ”Långkok”). Jag köpte Promarkerpennor på Panduro för över fyrahundra kronor och gick runt inne på Illums Bolighus och ville ha allting.

Sen åkte vi hem, via olyckor och köer på E6, till Hugo och På Spåret och salta pinnarna och fredagskvällen.
En hel dag utan ett kameraknäpp. Hurra för mej.

10 december
Teaterhotellet
Såhär ser det ut bredvid mej på hotellrummet, tre meter nordost från min fåtölj. Inne i lilla rummet bredvid sover Bertil redan. Vi har tagit in på Teaterhotellet inatt, efter en svängom nere på Grand Hotel Garden på Baltzarsgatan. Det var roligt med omväxling, ny frukostbuffé och sånt, men Teaterhotellet är ändå Teaterhotellet, med snällaste personalen i världen.
Fast Grand Hotel Garden hade bastu. När Bertil somnat igårkväll gick jag och Ruben iväg och bastade, själva. Det var det mysigaste vi gjort på länge. Långt från störande teveapparater och distraherande ipads satt vi i bastun och pratade om allt möjligt, kompisar och skolan framförallt. Han säger inte så mycket om dom sakerna annars, det finns alltid nåt annat som lockar när vi försöker, leksaker, platta, barnprogram, kompisar. Nu var det bara jag och han i en knäppande bastu en onsdagskväll, tio turer ut till iskall dusch, och jättefint, jättefint prat. Hjärta min Ruben. Och hjärta tid.

10 december
Tusen och en natt
Jorå, allt är inte semester här i Malmö. Men roligt ändå!

10 december
Iskall blåsdag i Västra Hamnen
(Det här med lekplatssemester, på det är vi proffs. Idag var vi här på Rymdlekplatsen vid Turning Torso, och sen på ytterligare en, Sagolekplatsen vid Stadsbiblioteket. Affärer? Jodå, Systembolaget och Stadium. Inget handlat på Stadium, men på Systemet köpte Mattias lite konstiga öl från obskyra små lokalbryggerier som han inte kan få tag på på nåt annat system. Det här med shopping är inte vår grej. Till barnens glädje!)

9 december
Malmö
Gustavadolfshäng med juleljus och karusell, nytt hotell, Folketsparklekplats med isbana, och så kväll hos Emil och Emma och Tekla och Rut.

8 december
Tacos mitt i veckan
Tacos mitt i veckan? Ja för idag är det tisdagsfredag! Ungarna är hemhämtade från skola och förskola för hela veckan, och Ruben och Aaron är köksmästare vid tacotillverkningen. Happy weekend!

7 december
Kvällspromenad längs lyktade gator

7 december
Ägghämtning te Berg i solnedgången

7 december
Hemma med dom här

6 december
Väcka tomten
På Göingegården brukar tomten somna i skogen sådär kring andra advent. Och så får ungarna leta upp honom och väcka honom, så han hinner färdigt med allt han ska till julafton. I år var det lite för blåsblött för stackars tomten att somna i skogen, så behändigt nog hade han nickat till inne i Josse och Jannes förråd istället.
Önskelistelämning, samt pepparkakor och varm choklad i carporten.
Och en alldeles ny liten Wille sov vagnsinbäddat genom hela tomteväckningen. Han hade det nog varmast och skönast av alla.
Fast i elva plusgrader var det kanske ingen som direkt frös. Det var tio plus den 5 juni, visste ni det? En grad kallare. Och overallklädde Ruben slet av sej mössa och vantar i bilen på väg hem och ropade:
Jag är så VARM nu! Jag HATAR värme! Jag vill hoppa ner i en jättekall POOL eller jag menar jag vill BADA I HAVET I VINTERNATTEN!

6 december
Pyjamasdag
Pyjamasdag med två ljus, vinterstudion och Finns i Sjön.
Det är min LYCKODAG idag! sa Ruben när han vaknade. Jag får tända ett ljus, chokladkalender och väcka tomten! OCH, så är det NIO dagar till min födelsedag!

5 december
Tuffe Uffe firar jul
Julmat och julshow på Majas vid havet, trerätters och trolleri och bingo och öl med 23 karats guldflingor i. Tack Tuffe Uffe! Det är inte alla som kommer undan med en tio minuter lång monolog om pungbråck.

5 december
Rubens första innebandysammandrag
Lekturnering i Frillesås idrottshall. Och mål gjorde han också. Samt jämfotahopp. Häpp!

4 december
Inspelningen, för två månader sen.
Femte oktober var det vi packade ihop Bengts Compact, Janne Bergmans Puch Dakota och Viktoria Axelssons Monarscoot (Jag sålde ju min Monarscoot till Sara bara nån månad innan På Spåret hörde av sej och undrade om vi kunde tänka oss att vara med och om vi isåfall hade just dessa tre moppemodeller i vår ägo eller bekantskapskrets) och körde upp till SVT på Lindholmen i Göteborg.

Där fick vi leda in våra moppar (ivrigt påhejade av bandet, Hurricane Gilbert pekade på Bengts Compact och sa ”jag hade en sån” och sen pekade han på Mattias Dakota och sa ”men jag VILLE ha en sån”) och sen sitta och vänta i Snickeriet så ingen tävlande by accident skulle springa på oss.

Det var kallt att vara hemlig. Visserligen fick vi en fruktkorg och en godisskål och en allvetande vemvetmest-frågeskapar-Niklas till sålängekompis/vakt där vi satt och väntade, visserligen trivdes Bengt som fisken i vattnet i Snickeriet där han gick runt bland alla sågar och svarvar och stora maskiner och visserligen stod där ett minipingisbord bredvid där Mattias klådde mej med cirka 176-98. Men snyggloungen fick vi inte beträda, inte förrän efter vår entré, tre gamla moppar (men inte så gamla som Elisabet Höglund trodde) som spred knatter och tvåtaktsdoft i studion.

Jag satt där i kulisserna beredd med koppling och gas och var mest nervös att hacka på dragläget eller få tjuvstopp när jag skulle köra in. Augustifamiljen drog igång musiken, studiomannen vinkade in oss med hela armen, jag släppte upp och gasade in och bakom mej stod Bengt kvar, han hade glömt vrida på bensinkranen. ”BRYT!” ropade studiomannen och jag fick sparka mej tillbaka till kulisserna. Tur, för min andra sväng blev mycket snyggare.

Jesper Rönndahl drog till med Puch Dakota på både Bengt och Mattias för att säkra upp, och Göran Hägglund borde ha fått rätt när han nickade mot mej och sa Monark-scooter, det tyckte jag nästan var mer rätt än domar-Lindström som uttalade det MOOnarscoot.
Efteråt fick vi komma upp till skönsofforna, tevattnet, godiset och teveapparaten där vi kunde se programmet samtidigt.
Där stod kvällens artist Jill Johnsson i skyhöga klackar (”Varför GÖR man såhär mot sin kropp?” undrade hon innan hon sparkade av sej dem) och där fick vi sitta mjukt och skönt och sen se henne sjunga såväl Tina Turner-dängan I can´t stand the rain som en fantastiskt fin omtagningsversion av Norah Jones Don´t know why. (Kanhända till och med bättre än originalet. Även om jag inte trodde det var möjligt.)
Det var roligt det här, om än väldigt många timmar för några minuters resultat. Och så fick jag sitta i dressinen. Den enda anledningen jag har att vilja vara känd, att få sitta där på riktigt och delta.

4 december
På Spåret
Sårå! Fick jag vara med i mitt favoritprogram och dessutom köra in i själva studion och allt, utan att varken få tjuvstopp eller välta.
Gustav och Ruben plockade ner gosedjur och dockor och radade upp i soffan för att de också skulle få se, och Bertil sprang fram och pussade teven när vi dök upp nere på hamna.
Det började plinga till i telefonen på en minut, och sen fortsatte det plinga hela kvällen. Instagram, Facebook, sms, messenger. Halva Sverige verkar titta på På Spåret. Bra val ändå! I’m proud of you, vänkrets.

4 december
Helga the Storm
I söndags natt bröt stormen Gorm av några träd och släckte ljuset för halva Bua. Jag trodde att hela vårat hus skulle braka iväg också, där jag låg och HAHAHA försökte sova.
Fem dar senare kommer lillsyrran Helga och viner runt knutarna.
Lite snällare, lite mindre dånande och fönsterbågnande, lite mindre scary pga dagsljus.
Fyrtiofem graders vinkel på mej ändå, på väg ut till Fyren! Undrar om det ens hade varit möjligt att komma framåt samma väg i söndags natt.

3 december
Jullunch på Gästis
…med en manfallet egenföretagargäng. Kvinnofallet. Tre osjuka lunchfria var vi idag, jag och Po och Karin. Vi betalade hundrafemtio kronor och fick sen plocka av ett jättegott julbord som Gästis dukat upp. Inklusive ris a´la Malta med saftsås och glögg till efterrätt, om en nu orkade det.
Två torsdagar till kör de julbord till lunch på Gästis, och damer och herrar, denna jullunch anbefales.

2 december
Kul.
Det blev ingen biltur till fritids och förskola för mej imorse. För Opeln HADE INGEN LUST. Opeln hade heller ingen lust efter vare sej batteriurkoppling eller startkabling och på Väröbacka bilverkstad kunde de inte heller göra nåt. Så imorgon blir det vi som får bogsera Opeln till Varberg för specialbehandling. Billigt. Välkommet. Eh.

1 december
Bertil bläddrar
Och när Bertil bläddrar låter det såhär när mamma läser:
”Billy vaknade mitt i natten. Det som väckt….katten var blixtsnabb, den hoppade….där stod Lotta! Kom ut Billy……Billy tyckte att kattungarna såg ut som små korvar…. slut.”

1 december
Mossplantering av farmorfådda blommor, och månghövdad spagettimiddag.

1 december
Adventskalendermorgon
Det var inte ett dugg svårt att få den här ungen att studsa ur sängen imorse. Ska det vara såhär hela december?
Ba: Det ligger kalendrar därnere! och så: svooosch.