Fredagsjobb i skymningen - att plåta trubadurkväll på Stråvalla camping.
Och jisses, ett sånt röj!
Osannolikt fint lilagult ljus på det (stanna-bilen-himmel var det ja) samt en regnbåge, så kan jag nog inte önska mej bättre jobbförutsättningar (några små regndroppar till trots).
Stanna-bilen-himmel ikväll.
…och Årstads Mycket Nedlagda Skolsalong.
Sista dagarna på sommarutställningen, men vi hann.
Tjugo knop i Båtafjorden.
Så… vi placerar oss vid fyren med lite fika så får barn komma och gå.
Klockan är halvsommar och Kläppen har öppnat!
Sommarlovet rullar på på hemmaplan istället.
Plump och pang-pang på Vallgrens väg.
Bara för att båtsemestern är slut tänker jag inte sluta umgås med det här gänget.
Storebror har lyckats låta bli att ha ihjäl Bertils nya fikonträd, hurra!
Firar vi med pilbågsskjutning och humlesurr i lavendeln.
Regnsmatter på uterumstak och spelkväll i skymningen.
Blåsväder och quiz i hemmahamn.
Hon har gjort det igen.
Stickgudinnan Nilsson har, medan vi var ut och iväg, gjort en tröja till Mattias.
Kung är hon.
Snöpligt snabb reträtt.
Vi hade laddat för minst en vecka ute till, men så ser prognoserna elaka ut och det enda rimliga är att vi går hem igen, redan ikväll.
Ruben hittar sitt drömhus på gräddhyllan i Hjuvik och i Göteborgs södra skärgård passerar vi huset Bertil redan tingat, uppe på en klippa på Styrsö, med det tillbyggda uterumslusthuset där han vill plantera sitt fikonträd.
Månen står högt över Nidingen när vi går in i hemmahamn, med lanternorna tända.
Hejdå båtsemestern.
Du var fin.
Bodde jag inte i Bua, bodde jag på Vrångö.
Men bodde jag inte på Vrångö, bodde jag på Rörö.
Liiite störiga brännmaneter bara.
Men vackra är dom!
…med solsken och regnskur och semesterns första eld.
Svanskotssprängande vågor ute på öppna havet men inomskärs blev det lugnt.
Ja, det kan gå att ana vilka som varit på båtsemester i två veckor och vem som suttit instängd på sommarjobb på Ringhals och rensat silkorgar under tiden.
Men nu är han äntligen här!
Idag vinkade vi adjö till Elof som fick gummibåtslevereras in till Kyrkesund efter en vecka på havet.
Och i övrigt: Bad och får och bok och en flagghalarserenad i solnedgången, där vår båtgranne Harald från Öckerö tog sitt horn och knallade upp på klippan i kvällningen.
Jag var hornblåsare i flottan 1968, sa han när han kom tillbaka ner.
Jag vågade inget annat än att ta in flaggan nu, sa jag. (Vilket vi aldrig gör på nätterna när vi är ute)
Bra det, sa Harald. Annars hade jag knäckt av den.
Bättre främmande båtgrannar har vi aldrig haft.
…och regn.
