Att man kan få ha det såhär bra.
Att man kan få ha det såhär bra.
En natt utan dans på Brännö brygga.
Nu dreglar vi Styrsöhus istället (Bertil hittade just sitt drömhus ovanför en brant, med tillhörande inbyggt uterumsväxthus där han ska plantera sitt fikonträd), på väg mot semesterns första naturhamn.
Första stoppet: Brännö.
Blankstilla morgon, ut och iväg.
En fiskare utanför Vrångö hade fått en mås på kroken, annars ingenting.
Mot båtsemester, och så ska vi lämna den här hemma själv.
Sommarjobbaren ska rensa silkorgar på kärnkraftverket istället för att göra bomben från bohuslänska granitklippor.
En sista kram när han fick flakaköra ner lite glömda prylar till båten i skymningen, och imorgon bitti stävar vi ut genom gattet för minst en och en halv vecka utan den här ungen överhuvudtaget.
Det är fint att alla får bli äldre och så, men, ja.
Han lyser som en liten sol, våran Vilmer, i tidningsannonser och helsidor, på billboards längs motorvägen och på mer modesta plakat vid rondeller.
Bredvid honom hänger Majken, upphissad i flaggstång, och tänk att hela familjen Ericksson står på scen i Teatergläntan i år.
Cornelia dansar runt i huckle och förkläde, Alexandra är inte bara mamma i verkligheten utan även fru Alma Svensson, och Tony, han är präst.
Nu har dom även köpt ett stort fräckt funkishus så nära Teatergläntan man kan komma (från Vilmers rum är det fri utsikt till entrén!) och även om det blir tomt så tomt så tomt i Bua, så blir det bra.
Allt blir bra till slut.
Dagens oväntade utgift: Ut med plötsligt trasig femtio år gammal varmvattenberedare och in med en sprillans ny (exakt likadan?)
Fast på elen gick dom här bägge händiga bet.
Trots försök via facetime fick till slut det fina elektrikerkavalleriet från Halmstad sladda in i kvällningen och lösa tvåfas/trefas/nolla-problemet.
Han får en bubbel på kylning till Makrillfestivalen.
Femte juli i Lindome.
Hem från jobb direkt till popquiz i hamnen.
…för Rasmus och Marie!
Bertil ville ha ett sommarjobb.
Han fick att måla staketet, noga och täckande, tusen spänn.
Igår var han helt säker på att Kap Verde kunde slå ut Argentina.
Det gör dom ALDRIG, sa den skallige. Om Kap Verde slår Argentina får du TVÅTUSEN för att måla staketet. Men om Argentina slår Kap Verde måste du börja måla IMORGON. Deal?
-Deal.
Höll på att bli en dyr historia för den skallige.
Nu har vi barr och blad i varenda skrymsle, rivmärken längs armarna, en halvt tömd kompost på återvinningscentralen och allra främst: DETTA GJORT.
Ösregn på ingång och jag har intagit världens bästa plats för ösregn.
Den förhoppade båtsemestern verkar inte kunna åkas på så direkt som vi hoppats.
Det ska regna framåt, och blåsa, prognosen säger tjugotre i byarna.
Vi får njuta på hemmaplan av den sista fina kvällen för den här gången iallafall.
Du ska inte ha en liten jordgubbe här i kanten av bilden också?
Frågar han som idag firar sin allra första semestermorgon och just har plockat en hel skål.
Det var den sextondelsfinalen, det var det VM:et.
Tack och godnatt!
Elsparkligan har sladdat hem från dopp på dopp på dopp i havet och vill prova att sälja rabarber vid Bua centrum igen.
Förra gången sålde dom allihop.
Idag - bara tre.
Det får nog bli en herrans massa rabarberpaj här ikväll.
En dag börjar semestern.
Då slipper vi sladda hem genom vattnet i söndagskvällningen, och kan istället samla pinnar, tända lägereld och stanna kvar.
En dag snart, men det är inte idag.
Jag liftade ut till Nordö med Nord Svahns.
(Så kom kaptenen med pizza och barn när golfen tog slut.)
En sån osannolikt vacker morgon.
Helt stilla.
Så varmt morgondopp att jag, direkt jag kom upp på bryggan igen, tog ett till.
Det är perfekt båtväder idag.
Men.
Då ska kaptenen spela golf ända till kvällen.