Alldeles strax ska trettioett kostymklädda ställa sej här och titta upp i kameran, och då vill det till att blixtarna står rätt så inga glasögonblänk skymmer ögon, att inga huven skymmer bakomvarande huven och att, ja, att dom får plats allihop.
Och syns.
Och inte blundar, helst.
För då blir det mycket mindre photoshoppande sen för mej.
Tack!
Därute i regnet och kylan bygger dom stomme till inglasad pensionärskuvös, men härinne är det varmt och skönt och te och stickat.
Brasa, barn och boll på teve.
Bättre fars dag kan han inte önska.
En liten rundtur i Näs alla lador och uthus med världens bästa pappa idag.
Sista dagen på o-event:
Zoorientering på Borås Djurpark.
Sprint nedför Rya åsar, äventyrsgolf, skolhäng och bowling.
Bra dag i Borås!
Så drog vi upp pappas husvagn till Borås camping och dukade upp kvällsmat och värmeljus i väntan på Bertils sena start på Borås arena klockan 21:27.
När vi sen öppnade dörren och klev ut så vimlade det av guppande pannlampor runt husvagnarna.
Banorna gick alltså inne på campingen (!) och här skulle man ju kunna hävda otillåtna fördelar men luften är fri och vägen till arenan likaså.
Två uppvärmningsvarv runt Ryavallen, marschallstart i en minusgrad, arton stämplingar och väl kämpat ikväll.
Hela helgen kommer det vara sprinttävlingar i Borås, och eftersom sprintorientering har en smula annorlunda karttecken än vanlig orientering så har Svenska orienteringsförbundets onlineutbildning legat på min digra to-do-lista i över en vecka nu.
Sista sekunden blev det av, efter skola och före avfärd.
Jag var inte hundra med på alla svar, men Bertil var det och det är ju ändå han som ska springa.
Heja!
Promenad i novembervackert västkustväder i Åsa, efter jobb på Löftadalens folkhögskola.
Nordsten i horisonten.
Nästa sommar är jag där.
Nuså.
Äntligen ett tillsvidarekort på Asia spa igen.
…eller såväl bland vassruggarna i Frihamnen som nedanför kajkanterna på Packhuskajen menar jag, där marinbiologiforskning sker på nedsänkta betongklossar där kräftdjur, fiskar och andra organismer förväntas sätta bo.
Inte var dag man får kliva ner på hamnbotten med undantryckt vatten.
Jobb för Göteborgs Universitet, om stadsbyggnadsforskning i Frihamnen.
Det är nästan ingen hejd på hur tunga ögonlock kan vara en måndagsmorgon i november.
Världens minsta konsert med Frida Sjögren och Thomas Brixmar, i Fridas ateljé i Varberg.
Sjutton personer i publiken, bekväm soffa längst bak, lite Bob Dylan, mycket Joni Mitchell.
Så fint.
Spöken och aliens och monster och dinos och Gru.
Orientering är ju inte alltid en lika fotograferingsvänlig sport som tillexempel innebandy innanför sarg mellan fyra väggar.
Men ibland är terrängen snällare än annars.
Idag var det bara att ta sikte på den högsta sanddynen och sen hålla span åt ett väderstreck i taget.
Tur för mej att pappa sprang fel och följaktligen passerade fram och tillbaka och fram och tillbaka, med oerhört gott om tillfällen för mej att ta bilder på honom.
Men pigga ben har han ändå, trots bom.
Dagens omslagspojke: Tvåan i H80!
Sen kväll i Veddige idrottshalls pelarsal.
Pappa är bäst i världen på att göra det fint hos mamma.
Hua för OK Löftans alla spöken och skrämmare.
Och kön till vandringen var längre än Slendermans pumpastjälk.