Solsken och startgäng och kanelbulledag.

Tack Vivi för sista-sekund-biljetterna till en man och hans fantastiska band, en man jag inte visste (förrän du erbjöd mej biljetterna igår) att han ens kunde sjunga!
Och tack Krille och Maria (fast hon ser ju precis ut som Söder på bilden) och Magnus och Sofia och Mattias för att ni också hängde med!
Sjukt fin kväll det här ju.

Så kom pappan hem från sin jobbvecka i Holland, med pokemonpresent och ett ouppackat paket uppblåsbar Halloweendräkt.
Succé!

Det är synd att det ska STORMA så förbaskat hela tiden när nu höstsolen ändå behagar vara snäll.
Båtåkarchanserna för resten av hösten börjar nu bli slim to nothing.

Viske och Bombang och trattviolerna och öronsnäckorna och klingbären och höronormarna och luftpustballongen.
Så fin.
Och premiär idag!

Sexton grader sommar-ish!

Bästa platsen att fördriva en torsdag.

Dom här fina förtjänar varann.

Skog och berg och sjö och varann.
Och så lite blåbär kvar på redanplockade riskvistar.
Precis vad vi behöver, jag och Josefine.

Arton håls golf på Holm för pappan och storebrorsorna.
Äventyrsbadseftermiddag för mamman och den lelle.
Pulled pork hos Hugo och Moa.
Landskamp och chips.
Kraschad hallspegel.
Långa vägen hem över Rolfstorp.
Bra dag, ålrajt.

Premiär på Teater Halland idag!

Årets bästa orienteringsträning:
Mossrugbytorsdag!

Äntligen en torsdag på KKV igen.
Idag: Passepartouter till vår kommande utställning om en månad på Rydal.

Första brasan för hösten, och det blev ingen middag idag.
Det blev det plock vi hade hemma i kylskåpet och te och filt och sen var det bra med det.

Tog fyrtiofem minuter, sen var hela kakbordet tomt.

Nu har den äntligen kommit, fjärde och sista delen i Maja Lundes och Lisa Aisatos boksvit om de fyra årstiderna.
De här böckerna är det finaste som hänt litteraturen någonsin.
Alltså, någonsin.

Nähä du svampskogen.
Det var inte många riktiga kantareller du bjöd på den här söndagen heller.

Nu är det bara nån vecka kvar innan september är slut och Kalle i hamnen sagt att han ska gå i pension.
När Kalle gått i pension finns det inte längre någon som kan lyfta upp vår båt för vintern och körbära den hela vägen bort till stöttorna.
När Kalle gått i pension får vi lyfta med den vanliga kranen och sen hyra dit en lastbil som kan köra den de tre-fyrahundra meter vingelpromenaden varar.
Eller, det blir ju då inte längre nån vingelpromenad (alltså den där vi går till fots bredvid kranen och håller tre ton vinglande båt i rep och när den ändå börjar vaja nästan lyfter från marken) utan fastspänd saferide såklart, men en DYR sådan.
Om vi inte skaffar en båtkärra.

Svetsarn som bor härnere vid garaget gör sitt bästa.

När lördagsutflykten går till Tvååker.

Det här var ju ledighelgen då det skulle vara stilla brittsommarväder, då vi skulle ta båten en sista helg till Vrångö innan hösten och stormar och upptagning och mörker tar vid.
Och så blir det skurar och kuling och stannahemma istället.
På söndag natt ska det blåsa upp till 22 sekundmeter, det blir lajbans sjö för hummerpremiären på måndag morgon.
Aja.
Kvällens regnbåge var iallafall fin.
Och skatten finns just precis där jag trampar.